De flesta av våra bin är utspridda i Nora socken, i följande byar:

Bölesta
Bredsätter
Torrom
Frök

Bigårdsarbete

Jag börjar biåret med en solig dag som förhoppningsvis infaller i april och då temperaturen ute är runt tio grader.

Snön är borta på de flesta ställen utom i svackor och på skuggiga ställen. En härlig vårdag alltså.

Det jag har framför mig kallar jag vårundersökning.

Ett samhälle består av tak, botten och två yngellådor. Jag plockar av taket och lyfter den översta lådan åt sidan.

Den undre lådan är det ganska få bin i då det är lite kallare där. Fula och ibland mögliga ramar byts ut mot nya som jag tillverkat under vintern. Lådan ställs åt sidan, botten byts ut mot en renskrapad och den översta lådan ställs på den fräscha botten.

I den lådan så finns drottningen och flera tusen bin. Jag kollar försiktigt att hon har börjat lägga ägg – vill inte att det ramarna ska kallna, då temperaturen är viktig för yngel. Jag behöver alltså inte hitta henne för att veta att hon finns, bara kolla att ägg och yngel finns. När jag gått igenom alla samhällen så kan jag vara lite ledig…

Nästa gång jag besöker samhällena är det betydligt fler bin där. Under hela perioden från mars till september (ungefär, beroende på yttertemp), så kläcks yngel och blir till arbetande bin. Vissa ägg som är obefruktade blir drönare, enligt drottningens val. Drönare uppstår i mitten av maj för att vara könsmogna lagom till ev. svärmning i samhället då samhället drar upp en ny obefruktad drottning.

Nu letar jag upp drottningen om jag inte gjorde det under vårundersökningen. Helst ska det vara den drottning som jag själv har odlat fram. Då har hon en färgmarkering på ryggen.

Är hon omärkt har dom själva dragit upp en drottning. Då märker jag henne med färg och klipper av en tredjedel av hennes ena vinge. Förklaring senare.

Beroende på vädret i maj (hoppas på bra väder!) så lägger jag på ett s.k. spärrgaller på översta yngellådan. Ett heltäckande galler med mellanrum så att bara arbetare kan passera, inte drottningen.

Ovanpå gallret sätter jag första skattlådan.

Här kommer all honung att samlas men inga yngel. Så får man mata på med nya skattlådor alleftersom de fylls.

En fas som nu samhället börjar närma sig är svärmperioden. Samhället växer explosionsartat för att vara maximalt stort när nektartillgången är som bäst. Svärmningen är honungsbins naturliga sätt att föröka sig på men något man vill undvika som biodlare.

Svärmningen drar ned honungsproduktionen och man tappar 10,000 bin som alla har med sig honung för att sätta bo någon annanstans. I svärmen finns också drottningen.

Vill något samhälle svärma så delar jag samhället rakt av och vips har jag två samhällen som inte har en tanke på att hitta på något annat än att samla honung.

Skulle jag ha missat svärmtendenser så blir bina fundersamma när drottningen inte kan följa med svärmen, eftersom hon är vingklippt och så trillar hon ut nedanför kupan. Svärmen går tillbaka och om drottningen klättrat in i kupan igen så försöker de nästa dag istället. Är man på semester nu så kan det vara väldigt rörigt när man kommer tillbaka. Som biodlare stannar jag helst hemma!

Har nu vädret varit bra, hög luftfuktighet och varmt och bina har varit som flest när det har varit bra ”drag” så kan jag börja skatta i mitten på juli. Skattning innebär att man helt enkelt plockar av dem honungen.

Nektar blir honung när vattenhalten är under 18 %.

Det vet jag när bina lagt ett vaxlock över cellerna. Då är honungen mogen.

Skattlådor körs hem och arbetet i slungrummet tar över.

Honungsberedning
Temperaturen i slungrummet hålls vid 25 grader för att honungen ska vara lättflytande.
Först tas vaxlocket bort, s.k. avtäckning med en speciell gaffel om man kör den manuella varianten.

De avtäckta ramarna sätt ned i slungan för att m.h.a. centrifugalkraften tömmas på honungen som rinner ned i en grovsil och en finsil. Från silen till en hink till ytterligare en finsil och ned i en större tank.
Här står honungen till dagen efter då jag skummar av ytan. Honungen är fortfarande gyllengul och flytande. Nu smakar honungen som allra mest och godare än så här blir det inte. Den här tiden brukar jag sälja nyslungad honung som är en färskvara. Gudomligt gott till turkisk yoghurt eller glass och jordgubbar. Uppskattat!

Nyslungad honung börjar förr eller senare helt naturligt att kristallisera sig. För att förhindra att honungen blir grovkorning så tillsätter jag en liten mängd finkristallin honung, s.k. ymp som jag har bearbetat under ett antal dagar.
Ympen blandas med resten av den nyslungade honungen och nu tillsätter jag också de eteriska oljorna. Ja, här är ju merarbetet med smaksatt honung. Det måste delas upp i olika tankar och inte samma dag då dofterna är genomträngande.

Efter ympning och smaksättning så tappas honungen på burkar av olika storlekar.
Burkarna sätts in i mitt kylrum som ska hålla 14 grader då sker kristallisationen snabbast. Efter ca en vecka till 10 dagar så är honungen klar.
Då har den bildat små fina kristaller och håller sig stabil i kristalliserad form.